Hiljainen murros ja ristituulta

Apteekkien kuluista liki 60 prosenttia on henkilöstökuluja. Tällä investoinnilla, eli apteekkien farmaseuttisella työllä, saadaan vuosittain liki miljardin euron säästöt muualla terveydenhuollossa. Julkisuudessa esillä olleet säästösummat johtaisivat tämän lääkehoitojen onnistumista tukevan työn alasajoon.

Samaan aikaan valmisteltavassa lääkeasioiden uudistuksessa on pohdittu apteekkitoiminnan tehtäviä ja tavoitteita. Apteekkien tekemä työ on mahdollista ottaa monella tapaa muun terveydenhuollon tueksi, muun muassa ikäihmisten lääkitysten kokonaisuuden varmistamisessa ja hoivakotien turvallisen lääkehoidon tukena.

Tämä kuitenkin edellyttää, että tehtävien ja tavoitteiden lisäksi mietitään toimintaedellytyksiä.

Näyttää siltä, että nämä kaksi valmistelua kulkevat toisistaan erillisinä ja osin keskenään ristiriitaisina.

RESEPTIEN MÄÄRÄ apteekeissa kasvaa, mutta samalla työvoimaa siirtyy muille farmasian sektoreille. Yhä useampi apteekki kärsii farmaseuttipulasta. Suomeen on perustettu lyhyessä ajassa yli 40 uutta apteekkia, jotka tarvitsevat työvoimaa.

Apteekeissa henkilöstövaje näkyy väistämättä tarpeena miettiä, kuinka työt tehdään – ja kuka ne tekee. Farmaseuttisen henkilökunnan työn ytimessä tulee jatkossakin olla lääkehoitojen oikeellisuuden varmistaminen. Tähän työhön tulee varata riittävä resurssi. Siten varmistetaan apteekin rooli osana terveydenhuoltoa.

Kirjoittaja on  Apteekkariliiton puheenjohtaja

Tyst omvälvning och växlande vindar 

APOTEKSBRANSCHEN UNDERGÅR en tyst omvälvning som leder till bestående förändringar. Omvälvningen beror inte på någon enskild faktor. Den är summan av många faktorer. Det pågår flera processer som delvis för åt olika håll och stundvis känns det lite oklart vad samhället vill.

Ett exempel på motstridigheterna är möjligheten till reapriser på egenvårdsläkemedel, som godkändes i början av april men som man inte får marknadsföra.

FÖRÄNDRINGARNA SLUTAR inte här, eftersom social- och hälsovårdsministeriet som bäst förbereder 60 miljoner euros nerskärningar i statens läkemedelsersättningsutgifter. Avsikten är att med den summan finansiera vårdardimensioneringen i äldreomsorgen som ska nå sitt mål nästa år. Apoteken ska stå för en del av eurona. 

Nästan 60 procent av apotekens kostnader är personalkostnader. Den här investeringen, apotekens farmaceutiska arbete, ger en årlig inbesparing på nästan en miljard euro i den övriga hälsovården. Nerskärningssummorna som nämnts i offentligheten skulle också skära ner det här arbetet som främjar framgångsrika läkemedelsbehandlingar.

Samtidigt, i förberedandet av reformen av läkemedelsärenden, begrundar man apotekens uppgifter och mål. Apoteken kan stöda resten av hälsovården på många sätt, bland annat genom att kontrollera åldringars helhetsmedicinering och främja trygg läkemedelsbehandling på vårdhem.

Detta förutsätter dock att man inte bara tänker på uppgifter och mål utan också på verksamhetsförutsättningarna. 

Dessa två förberedelser verkar pågå var för sig och delvis i konflikt med varandra. 

ANTALET RECEPT på apoteken ökar, men samtidigt övergår arbetskraft till andra sektorer inom farmacin. Allt fler apotek lider av farmaceutbrist. På kort tid har över 40 nya apotek grundats i Finland och de behöver personal. 

Personalbristen på apoteken leder oundvikligen till att man måste tänka på hur arbetet ska utföras – och vem som ska utföra det. Den farmaceutiska personalens arbete kommer även i fortsättningen att kretsa kring ändamålsenliga läkemedelsbehandlingar. Tillräckliga resurser bör reserveras för det arbetet. På så sätt kan apoteket sköta sin uppgift i hälsovården. 

Skribenten är Apotekareförbundets ordförande