Hyppää sisältöön

VAARATONTA LÄÄKETTÄ ei ole. Ennen lääkehoidon aloittamista on aina arvioitava saavutettavien hyötyjen suhdetta lääkkeestä vääjäämättä aiheutuviin haittoihin. Jos haitta tai sen riski on pieni, päätös on helppo. Hoito on perusteltua toteuttaa myös merkittävistä tai todennäköisistä sivu- ja haittavaikutuksista huolimatta, jos on syytä olettaa, että hoidon toteuttamatta jättäminen aiheuttaa suurempia haittoja tai pahimmillaan jopa kuoleman.

Maailmalla parhaillaan leviävän uuden koronaviruksen rantautumista odotellessa on hyvä muistaa, että joistain valitettavista ja yksilön tasolla traagisista haitoista huolimatta sikainfluenssarokotuksilla pelastettiin kymmeniätuhansia ihmishenkiä edellisen pandemian aikana.

PÄÄTÖKSEN HOIDOSTA reseptilääkkeillä tekee aina lääkäri. Hän arvioi koulutuksensa ja kokemuksensa perusteella saavutettavat hyödyt ja riskit, ja seuraa niiden toteutumista. Itsehoitolääkkeiden ja muiden itsehoidossa käytettävien tuotteiden osalta arvioinnin tekee (jos tekee) useimmiten potilas itse, apunaan kaveri, Google tai apteekin lääkehoidon ammattilaiset. On hämmentävää seurata päivittäistavarakaupan perusteluja siitä, kuinka ”turvallisten itsehoitolääkkeiden” jakelukanavien laajentaminen parantaisi kuluttajien mahdollisuutta hoitaa itseään.

Kevään aikana kauppoihin tulvi melatoniinia sisältäviä ravintolisiä. Aiemmin lääkkeeksi luokiteltua ainetta saa nyt myydä vapaasti, kunhan sitä ei markkinoida sairauden, esimerkiksi unettomuuden hoitoon. Melatoniini on käpyrauhasen erittämä kronobiootti eli hormoni, joka säätelee elimistömme sisäistä kelloa. Melatoniinin virheellisellä käytöllä voi saada uni- ja hormonien eritysrytminsä totaalisen sekaisin. Lapsilla se voi laukaista liian varhaisen puberteetin käynnistymisen rintojen kasvuineen päivineen. Mitenköhän lähimarketin kassalta saa neuvoja melatoniinin oikeaan käyttöön?

ITSEHOITOLÄÄKKEIDEN MYYNTI vain apteekeista ei itsessään takaa niiden oikean ja turvallisen käytön toteutumista. Apteekin farmaseuttisen henkilökunnan antaman neuvonnan avulla kuluttajalla on kuitenkin paremmat lähtökohdat tehdä päätös ja toteuttaa lääkehoitonsa. Jotta apteekki pystyy antamaan laadukasta lääkeinformaatiota, sen talouden on oltava kunnossa. Ruotsin valtiokonttorin hiljattain tekemän selvityksen mukaan maan apteekkijärjestelmämuutoksen seurauksena apteekkien edellytykset asianmukaisen lääkeinformaation antamiseen ovat heikentyneet. Tämän ovat selvityksen mukaan huomanneet myös sikäläisten apteekkien asiakkaat.

Jos toisen tekemistä virheistä voi mitään oppia, niin tästä kannattaa muistaa ainakin se, ettei lyhytnäköisellä yhteiskunnan lääkekustannusten leikkaamisella saada todellisia säästöjä aikaan. Korkeintaan säästetään ihmisten terveydestä ja hyvinvoinnista.

Risto Kanerva

Kirjoittaja on Apteekkariliiton 2. varapuheenjohtaja.

***

Vi lär av andras fel

OFARLIGA LÄKEMEDEL finns inte. Innan man sätter in en läkemedelsbehandling måste man alltid bedöma förhållandet mellan den nytta som kan uppnås och de negativa effekter läkemedelet oundvikligen medför. Om biverkningen eller risken för den är liten är beslutet lätt. Behandlingen är också befogad trots betydande eller sannolika biverkningar, om det finns skäl att tro att utelämnad behandling leder till större skador eller i värsta fall döden.

I väntan på att det nya coronaviruset som sprider sig i världen når ända hit är det bra att tänka på att trots en del beklagliga och på individnivån tragiska biverkningar räddade svininfluensavaccineringarna tiotusentals människoliv under den förra pandemin.

BESLUTET OM BEHANDLING med receptläkemedel fattas alltid av en läkare. Läkaren bedömer med hjälp av sin utbildning och erfarenhet nyttan och riskerna och följer med hur de utvecklas. När det gäller egenvårdsläkemedel och andra produkter som används i egenvård görs bedömningen (om den görs) oftast av patienten själv, kanske med hjälp av en kamrat, Google eller läkemedelsproffsen på apoteket. Det är förbryllande att följa med dagligvarubutikernas motiveringar för att en utvidgning av distributionskanalerna för ”trygga egenvårdsläkemedel” skulle förbättra konsumenternas möjligheter att behandla sig själva.

Under våren strömmade kosttillskott som innehåller melatonin till butikerna. Ämnet som tidigare klassificerades som ett läkemedel får nu säljas fritt, så länge det inte marknadsförs som behandling mot en sjukdom, till exempel sömnlöshet. Melatonin är ett hormon som produceras i tallkottkörteln och som reglerar vår inre klocka. Med felaktig användning av melatonin kan man stöka till sin sömn- och hormonproduktionsrytm fullständigt. Hos barn kan det orsaka en för tidig pubertet med växande bröst och allt. Undrar om man får instruktioner om rätt användning av melatonin i närbutikens kassa?

FÖRSÄLJNING AV EGENVÅRDSLÄKEMEDEL endast på apotek garanterar inte i sig att de används rätt och tryggt. Tack vare de råd konsumenten får av den farmaceutiska personalen på apoteket har han ändå en bättre grund för sitt beslutsfattande och genomförandet av läkemedelsbehandlingen. Om apoteket ska kunna ge läkemedelsinformation av god kvalitet måste dess ekonomi vara i skick. Enligt en nyligen gjord utredning av Statskontoret i Sverige har apotekens förutsättningar att ge ändamålsenlig läkemedelsinformation minskat som en följd av förändringarna i landets apotekssystem. Det har enligt utredningen också de svenska apotekens kunder märkt.

Om man kan lära sig något av andras fel, så lönar det sig i det här fallet att minnas åtminstone att kortsynta nedskärningar i samhällets läkemedelskostnader inte ger verkliga inbesparingar. Nedskärningarna blir i stället i människors hälsa och välbefinnande.

Risto Kanerva

Skribenten är 2:a viceordförande i Apotekareförbundet.

Mitä mieltä olit artikkelista?

Agreed 0 times
Said to be thoughtful 0 times
Has raised questions 0 times
Disagreed 0 times