Pääkirjoitus

Miten hyvin alueilla voidaan?

07.12.2023 | 08:41

Teksti : Charlotta Sandler 

VIESTIT HYVINVOINTIALUEILTA huolestuttavat. Rahat ovat tiukilla, ja työtä on enemmän kuin tekijöitä. Ratkaisuna palveluverkostoa karsitaan, ja vastaanotot viedään digitaalisiksi.

Moni terveysasema on lopettamisuhan alla, ja paikkakunnan asukkaiden terveyspalvelut karkaavat kauas. Lähiapteekit paikkakunnilla kuitenkin toistaiseksi vielä toimivat, ja niiden rooli korostuu, kun ne ovat ainoita helposti tavoitettavia terveydenhuollon toimipisteitä. 

Nyt on tuhannen taalan paikka miettiä, miten apteekkiverkostoa voitaisiin parhaiten hyödyntää muun terveydenhuollon tukena: Tunnistetaan apteekkien potentiaali hoitopoluilla, vastuutetaan hoitoon sitouttaminen, laitetaan lääkehoitojen seuranta ja lääkitysturvallisuus kuntoon apteekkien avulla.  

HYVINVOINTIALUEIDEN VÄESTÖ poikkeaa jonkin verran toisistaan ikärakenteen, sairastavuuden ja sosioekonomisen aseman suhteen, mutta lääkkeet ovat avohuollon tärkein hoitomuoto kaikkialla, ja lääkkeiden käytössä ilmenevät ongelmat aiheuttavat hyvinvointitappioita ja kustannuksia kaikkialla.

Hallitusohjelmaan on kirjattu niin rationaalisen lääkehoidon edistäminen kuin maankattavan palveluverkoston säilyttäminen. Mandaatti siis on, nyt on aloitettava toimeenpano. 

HYVINVOINTIALUEIDEN lainsäädännöllisen autonomian ohelle tarvitaan kansallista ohjausta ja tukea. Esimerkiksi rationaalisen lääkehoidon ohjaamista ja apteekkien roolia hyvinvointialueilla olisi järkevä linjata kansallisesti, jotta kaikkien alueiden ei tarvitsi käynnistää hankkeita näiden asioiden kartoittamiseksi. Pyörää ei kannata keksiä 22 kertaa uudelleen. Hyvinvointialueiden pitäisi voida ottaa vaikuttavat, näyttöön perustuvat menetelmät käyttöön sellaisenaan. Vaikuttavien menetelmien implementoinnissa on käytännön toimijoille työnsarkaa riittävästi.  

Hallitusohjelmaan on kirjattu niin rationaalisen lääkehoidon edistäminen kuin maankattavan palveluverkoston säilyttäminen. Mandaatti siis on, nyt on aloitettava toimeenpano. 

Hur är det med välfärden i områdena? 

BUDSKAPEN FRÅN välfärdsområdena är oroväckande. Ekonomin är spänd och det är brist på personal. Man försöker lösa det genom att minska på servicen och ha digitala mottagningar.

Många hälsostationer hotas av nedläggning och ortens invånare kan få lång väg till hälsovårdstjänsterna. Närapoteken fungerar i alla fall tillsvidare och deras roll blir ännu viktigare om de är de enda lättillgängliga platserna där man får hälsovårdstjänster. 

En avgörande fråga är därför hur apoteksnätverket kunde användas bäst som ett stöd för den övriga hälsovården: identifiera apotekens potential i vårdförloppet och utnyttja apotekens möjlighet att motivera till behandling och förbättra medicineringssäkerheten och uppföljningen av läkemedelsbehandlingarna.  

BEFOLKNINGEN I de olika välfärdsområdena varierar en del till ålder, sjukdomar och socioekonomisk ställning, men läkemedlen är den viktigaste behandlingsformen i öppenvården överallt och problem i läkemedelsanvändningen leder också till hälsoförluster och högre kostnader överallt. 

Regeringsprogrammet innehåller både främjandet av rationell läkemedelsbehandling och bevarandet av det landsomfattande servicenätet. Avsikterna finns alltså, nu gäller det att genomföra dem. 

PARALLELLT MED välfärdsområdenas lagstadgade autonomi behövs styrning och stöd på nationell nivå. Det skulle vara klokt att dra upp nationella riktlinjer bland annat för främjandet av rationella läkemedelsbehandlingar och apotekens roll i välfärdsområdena, så att inte alla områden behöver kartlägga sådana saker separat. Det är ingen idé att uppfinna hjulet 22 gånger i rad. Välfärdsområdena borde kunna ta i bruk konstaterat effektiva metoder direkt. Det finns tillräckligt att göra med att tillämpa metoderna i praktiken. 

Regeringsprogrammet innehåller både främjandet av rationell läkemedelsbehandling och bevarandet av det landsomfattande servicenätet. Avsikterna finns alltså, nu gäller det att genomföra dem.