Pääkirjoitus

Säästöillä ei pidä romuttaa farmaseuttista työtä

15.09.2022 | 08:29

Teksti : Charlotta Sandler 

LÄÄKEHUOLTOA JA APTEEKKITOIMIALAA on linjattu kehitettävän Lääkeasioiden uudistuksen mukaisesti. Uudistuksen keskeisenä ja kannatettavana tavoitteena on parantaa lääkehuollon kustannustehokkuutta. 

Tällä on viime aikoina perusteltu itsehoitolääkkeiden hintojen vapauttamista ja lääketaksan leikkauksia. Valmistelijat ovat kuitenkin jääneet kiinni vanhentuneeseen käsitykseen, että leikkaukset ja säästöt johtaisivat kustannustehokkaampaan lopputulokseen. 

 

KUSTANNUSVAIKUTTAVUUSAJATTELUN ytimessä on kysymys, miten tuotetaan eniten hyötyä käytettävissä olevilla varoilla. Koska resurssit ovat aina rajalliset, ja sote-palveluissa aina riittämättömät, niiden oikea kohdentaminen on erityisen tärkeää.  

Kesällä lausunnoilla ollut esitys lääkehuollon säästöistä pyrki kohdentamaan rajallista resurssia lääkehuollon sijaan vanhustenhuollon hoitajamitoitukseen. Murskaava lausuntopalaute kuitenkin osoitti, että esitetyt keinot ovat väärin kohdennettuja ja kohtuuttomia.  

Hoitajamitoitusta voidaan rahoittaa lääkehuoltoa tehostamalla, mutta väärin kohdennetuilla säästöillä vesitetään se potentiaali, mikä farmaseuttisella työllä olisi saavutettavissa. 

Jo nyt farmaseuttisella työllä, kuten apteekkien toteuttamalla lääkevaihdolla, säästetään lääkekorvausmenoja lähes jokaisen apteekkikäynnin yhteydessä. Apteekkien tekemät lääkevaihdot ovat säästäneet tähän mennessä jo reilusti yli miljardin. 

Lähes yhtä suuri potentiaali on biologisten lääkkeiden hintakilpailun tehostamisessa. Edistämällä hintakilpailua apteekkivaihdolla lääkekorvausmenoissa voidaan vuosittain säästää kymmeniä miljoonia euroja. Tämä kuitenkin vaatii farmaseuttista työtä. Ilman sitä potilasturvallisuus vaarantuu ja vaihdoista aiheutuu enemmän haittaa kuin hyötyä. 

 

LÄÄKEHUOLLON KUSTANNUSTEHOKKUUTTA voidaan yhä parantaa useilla pienillä muutoksilla, jotka eivät pakota tinkimään farmaseuttisesta työstä. Lääkkeiden vaihtokelpoisuuden laajentaminen esimerkiksi saatavuushäiriötilanteissa säästäisi ylimääräistä työtä apteekeilta ja lääkäreiltä. Lääkkeiden palautuskieltojen kumoaminen puolestaan keventäisi lääkkeiden varastoinnista koituvaa riskiä. 

Apteekkitoiminnan kustannusvaikuttavuutta on jatkuvasti kehitettävä. Lääkkeiden oikean ja turvallisen käytön varmistaminen tukee lääkehoitojen kustannusvaikuttavuutta. Kun säästöjä väistämättä haetaan, on toimet kohdennettava oikein ja pidettävä huoli, ettei menetetä sitä, mistä apteekkitoiminnan kustannusvaikuttavuus syntyy – farmaseuttisesta työstä. 

Kirjoittaja on Apteekkariliton farmaseuttinen johtaja. 

Sparåtgärder får inte underminera det farmaceutiska arbetet 

LÄKEMEDELSFÖRSÖRJNINGEN och apoteksbranschen ska utvecklas enligt reformen för läkemedelsärenden. Reformens centrala mål, som är väl värt att understödja, är att öka läkemedelsförsörjningens kostnadseffektivitet. 

Med det har man på sista tiden motiverat frigörande av egenvårdsläkemedlens priser och nedskärningar i läkemedelstaxan. Beredarna har emellertid fastnat i den föråldrade uppfattningen att nedskärningar och sparåtgärder skulle leda till bättre kostnadseffektivitet. 

 

DEN VIKTIGA frågan när man begrundar kostnadsnyttoeffekten är hur man kan få största möjliga nytta med de tillgängliga medlen. Eftersom resurserna alltid är begränsade, och i social- och hälsovården alltid otillräckliga, är det ytterst viktigt att rikta dem rätt.  

Ett förslag var att överföra resurser från läkemedelsförsörjningen till äldreomsorgens vårdardimensionering. Men den förkrossande responsen visade att de föreslagna metoderna var felriktade och orimliga.  

Vårdardimensioneringen kan finansieras genom att effektivera läkemedelsförsörjningen, men med felriktade sparåtgärder försvagas det farmaceutiska arbetets potential. 

Redan nu ger det farmaceutiska arbetet, exempelvis läkemedelsutbytet på apoteken, inbesparingar vid nästan varje apoteksbesök. Läkemedelsutbytet på apoteken har hittills sparat rejält över en miljard. 

Nästan lika stor potential har effektiverandet av de biologiska läkemedlens priskonkurrens. Genom att främja priskonkurrensen med utbyte på apoteken kan vi spara tiotals miljoner euro årligen i läkemedelsersättningarna. Men det här kräver farmaceutiskt arbete. Utan det äventyras patientsäkerheten och utbytet leder till mer skada än nytta. 

Läkemedelsförsörjningens kostnadseffektivitet kan förbättras med flera ändringar som inte tvingar oss att pruta på det farmaceutiska arbetet. 

LÄKEMEDELSFÖRSÖRJNINGENS kostnadseffektivitet kan fortfarande förbättras med flera små ändringar som inte tvingar oss att pruta på det farmaceutiska arbetet. Utvidgande av läkemedlens utbytbarhet exempelvis vid störningar i tillgången skulle innebära mindre överloppsarbete för apotek och läkare. Upphävande av returneringsförbudet för läkemedel skulle för sin del minska risken i anslutning till läkemedelslagring. 

Apoteksverksamhetens kostnadsnyttoeffekt bör ständigt utvecklas. Att man försäkrar sig om att läkemedlen används rätt och tryggt främjar läkemedelsbehandlingarnas kostnadsnyttoeffekt. I det nödvändiga sökandet efter inbesparingar måste åtgärderna riktas rätt och på ett sådant sätt att vi inte förlorar det som ger kostnadsnyttoeffekt i apoteksverksamheten - det farmaceutiska arbetet. 

Skribenten är farmaceutisk direktör för Apotekareförbundet.