Apteekkitalouden uudistamisella ohjataan apteekkien toimintaa

TAVOITE EI OLE mahdoton, mutta se on erittäin kunnianhimoinen. Onnistuminen niin, että säästöt toteutetaan tavoitetta vaarantamatta, edellyttää säästöjen kohtuullisuutta ja kohdentamista oikein. Samalla apteekkitaloutta on uudistettava rakenteellisesti.  

Ylimitoitetut säästöt johtaisivat väistämättä apteekkiverkoston harvenemiseen, aukioloaikojen lyhenemiseen ja lääkeneuvonnan ja lääkehoidon onnistumista tukevan työn heikkenemiseen.  

Apteekkien kuluista liki 60 prosenttia on henkilöstökuluja. Tällä investoinnilla – apteekkien farmaseuttisella työllä – saadaan aikaan liki miljardin euron säästöt muualla terveydenhuollossa vuosittain.  

JOS LÄÄKEMYYNNIN kannattavuus ajetaan alas, on yrittäjän etsittävä keinoja talouden tasapainottamiseen. Samalla hyväksytään, joko hiljaisesti tai tiedostaen, apteekkien myynnin painottuminen ei-lääkkeellisiin tuotteisiin. Poliittinen päättäjä ohjaa apteekkitoimintaa – ja kantaa viime kädessä vastuun kehityksen suunnasta.  

Meillä Apteekkariliitossa arvot ovat kirkkaat; apteekin on jatkossakin oltava osa terveydenhuoltoa ja sen tärkeimpänä tehtävänä on lääkehoitojen onnistumisen varmistaminen. Maankattava lähipalveluverkosto on turvattava ja lääkkeitä pitää olla jatkossakin saatavissa myös läheltä.

Kirjoittaja on Apteekkariliiton toimitusjohtaja.

Reformen av apoteksekonomin styr apotekens verksamhet 

APOTEKSVERKSAMHETEN reformeras nu på flera plan. Många reformer och utvecklingsprocesser som formar branschen pågår samtidigt. Apotekens antal ökar samtidigt som läkemedelsbehandlingstjänster för äldre och nätapoteksverksamheten koncentreras kraftigt.  

Reformen av apoteksverksamheten är full av val som bygger på värderingar. Är målet med utvecklingen lyckade läkemedelsbehandlingar? Vill man också i fortsättningen hålla fast vid att läkemedel ska fås på nära håll i akutsituationer? Vill man att apoteken ska fortsätta koncentrera sig främst på läkemedel, eller styrs de med ekonomiska sporrar mot att öka annan försäljning?  

Social- och hälsovårdsministeriet förbereder en reform av läkemedelsärenden som sträcker sig över flera regeringsperioder. Ett mål har satts upp för reformen av apoteksbranschen: Apotekssystemets andel av kostnaderna för läkemedelsbehandlingen minskas utan att tillgången till läkemedel, tjänsternas tillgänglighet eller en rationell läkemedelsbehandling äventyras. Samtidigt vill man med åtgärder som riktas mot apoteken minska statens läkemedelsersättningskostnader. 

MÅLET är inte omöjligt att nå, men det är ytterst ambitiöst. Det kräver att inbesparingarna är rimliga och riktas rätt. Samtidigt behövs strukturella reformer av apoteksekonomin.  

Överdimensionerade inbesparingar skulle ohjälpligen leda till ett glesare apoteksnät, kortare öppettider, mindre läkemedelsrådgivning och sämre stöd för läkemedelsbehandlingarna.  

Nästan 60 procent av apotekens kostnader är personalkostnader. Den här investeringen – apotekens farmaceutiska arbete – ger en årlig inbesparing på nästan en miljard euro i den övriga hälsovården.  

OM LÄKEMEDELSFÖRSÄLJNINGENS lönsamhet drivs ner måste apoteksföretagaren hitta sätt att balansera ekonomin. Då godkänner man, medvetet eller omedvetet, att apotekets försäljning fokuserar på annat än läkemedel. De politiska beslutsfattarna styr apoteksverksamheten – och bär i sista hand ansvaret för utvecklingsriktningen.  

Vi på Apotekareförbundet har tydliga värderingar; apoteket ska även i fortsättningen vara en del av hälsovården och dess viktigaste uppgift är att se till att läkemedelsbehandlingarna går bra. Det landsomfattande apoteksnätet måste tryggas och läkemedel ska också i fortsättningen fås på nära håll. 

Skribenten är Apotekareförbundets verkställande direktör.