Pääkirjoitus

Apteekit ovat myös portinvartijoita

25.09.2020 | 09:16

Teksti : Charlotta Sandler

KORONAPANDEMIA on vaatinut lääkehuollolta poikkeuksellisia toimia. Apteekit ovat vastanneet näiden toimien toteutuksesta ja viestinnästä asiakkaille.

Kun elintärkeät lääkkeet hupenivat kevään varautumisaallon seurauksena uhkaavasti, viranomainen käytti hyvin poikkeuksellista keinoa ja rajoitti lääkkeiden toimittamista. Muutamissa tunneissa kaikki Suomen apteekit olivat mukautuneet uusiin ohjeisiin.

Apteekkien avulla varmistettiin esimerkiksi, että Suomen varastoissa oleva salbutamoli riitti kaikille sitä tarvitseville astmaatikoille. Rajoitukset koskivat myös itsehoidon kipu- ja kuumelääkkeitä.

APTEEKIN AMMATTILAISET ovat kerta toisensa jälkeen selventäneet asiakkaille, miksi lääkkeiden myyntiä nyt säännöstellään normaalia tarkemmin. Asiakkaiden huoli on inhimillistä. Pandemian ensipäivinä apteekeista vietiin kipulääkkeet käsistä ja apteekit koittivat rauhoitella asiakkaita ja turvata kipulääkkeiden riittävyyttä kaikille tarvitsijoille.

Apteekin tehtävä on myydä lääkkeitä niitä tarvitseville, mutta yhtä tärkeä tehtävä on olla myymättä lääkettä, kun tilanne niin vaatii. Sellainen rooli istuu huonosti markkinaliberaaliin ajatteluun, mutta on terveydenhuollon ammattilaisille itsestään selvää. Suomessa kipulääkettä hakeva asiakas kohtaa apteekissa aina terveydenhuollon ammattilaisen, joka arvioi lääkehoidon tarpeen, toisin kuin vaikkapa naapurissamme Ruotsissa.

Jo aiemmin kasvussa olleet lääkkeiden saatavuushäiriöt ovat opettaneet meille, ettei lääkkeiden hyvä saatavuus Suomessakaan ole itsestään selvää. Pandemian aiheuttamassa poikkeustilanteessa riski häiriöille kasvoi ja lääkehuoltoketjun yhteisiä ponnisteluja on tarvittu, että lääkkeet on saatu riittämään kaikille tarvitsijoille.

Viranomaisten on käytettävä lääkkeiden myynnin rajoittamista harkiten, sillä vähäisetkin signaalit lääkkeiden saatavuudesta johtavat nyt helposti huolestumiseen.

Keväällä nähdyn varautumisaallon jäljiltä tilanne on herkkä, joten viranomaisten on käytettävä tuoreen lääkelain muutoksen tuomaa ohjausvaltaansa harkiten. Vähäisetkin signaalit liittyen lääkkeiden saatavuuteen johtavat nyt helposti huolestumiseen. Kipulääkkeen kysyntä kasvoi välittömästi elokuisen parasetamolirajoituksen tiedottamisen jälkeen, ja asiakkaat ottivat yhteyttä apteekkeihin.

POIKKEUSAIKA osoittanut, että apteekit ovat tärkeässä portinvartijan roolissa silloin kun rajoituksia tarvitaan lääkkeiden saatavuuden turvaamiseksi. Lopputuloksesta tulee paras, kun ketjun toimijat yhdessä viranomaisten kanssa suunnittelevat tarvittavat toimenpiteet.

Nyt, kun apteekkitoimintaa kehitetään lääkehuollon tiekartan mukaisesti, on hyvä muistaa se arvo, minkä tiiviissä viranomaisohjauksessa toimiva ja terveydenhuollon etiikalla johdettu apteekki takaa.

Kirjoittaja on Apteekkariliiton farmaseuttinen johtaja.

Apoteken är också portvakter

CORONAPANDEMIN har krävt exceptionella åtgärder i läkemedelsförsörjningen. Apoteken har genomfört dessa åtgärder och informerat kunderna om dem.

När livsviktiga läkemedel hotade att tryta på grund av vårens förberedelsevåg utnyttjade myndigheterna en mycket ovanlig metod och begränsade expedieringen av läkemedel. Inom några timmar hade alla Finlands apotek anpassat sig till de nya instruktionerna.

Med apotekens hjälp försäkrade man sig bland annat om att salbutamolet som fanns i Finlands lager räckte till alla astmatiker som behövde det. Begränsningarna gällde också egenvårdspreparat mot smärta och feber.

APOTEKSPERSONALEN har gång på gång förklarat för kunder varför försäljningen av läkemedel nu regleras mer än normalt. Kundernas oro är mänsklig. Under pandemins första dagar köptes mängder av smärtmedicin och apoteken försökte lugna kunderna och se till att medicinerna räckte till alla som behövde.

Apotekens uppgift är att sälja läkemedel till dem som behöver, men en lika viktig uppgift är att inte sälja ett läkemedel när situationen så kräver. Den senare rollen passar dåligt i marknadsliberalt tänkande, men är självklar för ett hälsovårdsproffs. I Finland möter kunden som vill ha smärtmedicin på apoteket alltid ett hälsovårdsproffs som bedömer behovet av läkemedelsbehandling, vilket inte är fallet till exempel i Sverige.

Myndigheterna måste använda begränsning av läkemedelsförsäljningen med urskillning, eftersom redan små signaler på minskad läkemedelstillgång lätt leder till oro.

Störningarna i tillgången på läkemedel, som ökat redan tidigare, har lärt oss att en god tillgång på läkemedel inte är självklar ens i Finland. I den speciella situation som pandemin orsakade ökade störningsrisken och det har krävts gemensamma ansträngningar inom läkemedelsförsörjningen för att få läkemedlen att räcka till.

Efter vårens köpvåg är situationen känslig och myndigheterna behöver utnyttja sin ökade makt efter förändringen i läkemedelslagen med urskillning. Redan små signaler på minskad läkemedelstillgänglighet leder nu lätt till oro. Efterfrågan på smärtmediciner växte omedelbart efter att det informerats om paracetamolbegränsningen i augusti och kunderna kontaktade apoteken.

DEN HÄR SPECIELLA TIDEN har visat att apoteken innehar en viktig roll som portvakter när det behövs begränsningar för att trygga tillgången på läkemedel. Slutresultatet blir bäst när läkemedelsförsörjningens aktörer planerar de behövliga åtgärderna tillsammans med myndigheterna.

Nu när apoteksverksamheten utvecklas enligt färdplanen för läkemedelsfrågor är det bra att minnas värdet av ett apotek som verkar under intensiv myndighetsstyrning och enligt hälsovårdens etik.

Skribenten är farmaceutisk direktör för Apotekareförbundet.